Sociala trygghetssystem för studenter

Trygghetssystemen i Sverige är föråldrade. Våra gemensamma försäkringar är uppbyggda med utgångspunkt i löntagarens behov och villkor vilket gör försäkringarna missanpassade för stora grupper i samhället. Nyanlända svenskar, arbetslösa och studenter kan inte räkna med samma stöd från samhällets sida som den som lönearbetar. Studenter har länge kämpat för ökad trygghet vid sjukdom och arbetslöshet utan att se någon förändring.

Den student som idag behöver avbryta sina studier till följd av sjukdom möter en djungel av regler att orientera sig genom. Studenter saknar rätt att vara deltidssjukskrivna och tröskeln är därmed hög för att börja studera igen efter ett avbrott på grund av sjukdom. Karenstiden för studenter är en månad lång medan löntagarens karenstid endast är en dag. Under sommaruppehållet förväntas studenter söka arbete även när studenten ifråga är sjukskriven från sina studier. Efter avslutade studier behöver många studenter fokusera på att söka jobb. Idag saknas ett system där studenter har en trygg och tidsbegränsad försäkring vid arbetslöshet efter avslutad examen.

Idag finns en felaktig bild av att studenter kommer direkt från gymnasiet, väntar med att skaffa barn och hittar ett arbete direkt efter examen. Så ser inte verkligheten ut. Enligt en rapport från Högskoleverket är en tredjedel av alla studenter mellan 26 och 40 år och en femtedel av alla studenter har barn. Studenter som får barn under sin studietid och föräldrar som väljer att satsa på utbildning möter en tuff ekonomisk situation eftersom dagens föräldrapenning inte är anpassad för studerande.

Studenter som väljer att inte ta studiemedel under sin studietid kan med dagens system stå helt utan försäkring vid sjukdom eller arbetslöshet. Stödet från försäkringskassan i det nuvarande systemet är kopplat till uttag av studiemedel. En student som valt att inte ta studiemedel och som blir sjuk, arbetslös eller blir förälder får därmed svårt att trygga sin försörjning.

Den ekonomiska situationen under och efter studietiden

Regelverken kring uttag och återbetalning av studiemedel är föråldrade och illa anpassade efter studenters individuella behov. Samtidigt som flexibiliteten måste öka för uttag av studiemedel behöver studenter en utökad trygghet vid arbetslöshet direkt efter studier för att kunna fokusera på att komma in på arbetsmarknaden utan att behöva oroa sig över ekonomin.
Gröna Studenter verkar för att:

  • Bidragsdelen av studiemedlet ska öka och studenter ska ha rätt att
    utforma sin återbetalningsplan av studielånet i samråd med CSN.
  • Flexibiliteten ska öka för uttag av studiemedel, det ska vara möjligt att ta ut en längre ersättning för längre tids studier eller högre ersättning för kortare tidsstudier.
  • En arbetslöshetsförsäkring för studenter ska införas.
  • Att det ska räcka med folkbokföring i Sverige för att få studiemedel.
Studenternas sjukförsäkring

Om en student behöver avbryta sina studier till följd av sjukdom riskerar studenten att hamna i en mycket svår ekonomisk situation. Studenter som exempelvis saknar stöd från föräldrar hamnar då i en extra utsatt situation. Gröna studenter vill säkerställa att ingen student faller utanför trygghetssystemen vid sjukdom och göra det lättare för studenter att komma tillbaka till studier igen i egen takt.
Gröna Studenter verkar för att:

  • Studier som berättigar till studiemedel ska vara en sjukpenningsgrundande inkomst och att sjukförsäkringen inte ska vara beroende av uttag av studiemedel.
  • Studiemedel och sjukpenning ska kunna kombineras så att studenter, precis som löntagare, har möjlighet att vara sjukskrivna på deltid.
  • Karenstiden för studenter ska vara lika lång som för lönearbetande.
Livslångt lärande

I takt med att samhället utvecklas måste det bli lättare att gå mellan arbete och studier, även som vuxen. Genom att skapa bättre förutsättningar för vuxna studenter möjliggör vi för livslångt lärande och lägger grunden för en mer flexibel arbetsmarknad.
Gröna Studenter verkar för att:

  • Studiemedel ska kunna tas ut fram till det året en person går i pension.
  • Fribeloppet ska höjas för hur mycket en student får tjäna och samtidigt vara berättigad till studiemedel.
  • Föräldrapenningen ska höjas för studenter som saknar tidigare arbetsinkomst och som har barn.