Ny lärarutbildning - återigen

Regeringen presenterade i förra veckan sin proposition om den nya lärarutbildningen. Redan innan den förra lärarutbildningen hunnit utvärderas ska den alltså göras om igen. Det är ingen hemlighet att det funnits problem med såväl utbildningen som lärarnas kunskaper. Många utbildningar har fått sin examensrätt indragen och noga kvalitetskontroller är helt på sin plats.

I propositionen föreslås att dagens examen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen med fasta ämneskombinationer. En tydlig indelning kan vara bra men det flexibla systemet försvinner och gör det avsevärt svårare för studenterna själva att välja inriktning eller byta bana under utbildningens lopp.

Regeringen föreslår även att den nya lärarutbildningen ska ge djupare ämneskunskaper, och vill med en ny pedagogisk examen öppna för fler vägar till läraryrket. Det är positivt att det nu ges möjlighet för personer med ämneskompetens att få pedagogisk komplettering och därigenom bli lärare. Vi saknar däremot tydliga förslag på en vetenskapligt förankrad lärarutbildning. Inga besked har kommit om utbildningsvetenskapliga kommitténs status eller pengar tilldelade forskningen, vilket är nödvändigt med tanke på allt prat om ökad vetenskaplighet i lärarutbildningen och skolan.

Lärarutbildningen har fått utstå en många gånger orättfärdig svartmålning de senaste åren. Kommer den nya propositionen verkligen att ta tag i de problemen som lärarutbildningen har – eller inte har? Några av utbildningens och lärarkårens problem under åren har varit bristfällig finansiering, låg status och eftersatta löner. Nu förväntar vi oss att man skjuter till de extra resurser som reformen för med sig och satsar på läraryrkets framtid.