Det gröna välfärdssamhället

Under endast ett århundrade har Sverige utvecklats från ett fattigt land till ett framstående välfärdssamhälle. Men det blir allt tydligare att gamla samhällslösningar inte är tillräckliga för att möta vår tids utmaningar. Ska välfärdssamhället även i framtiden erbjuda frihet och en hög levnadsstandard krävs hållbarhet i tre dimensioner, där ekologi, ekonomi och social hänsyn inte står mot varandra utan går samman som en del av samma helhet.

Stora eller orättfärdiga sociala skillnader är ohållbara och skadar samhället. Trots detta är den sociala ojämlikheten fortfarande stor. Vi är långt ifrån ett samhälle som behandlar sina medmänniskor jämställt. Kvinnorollen är fortfarande sammankopplad med ett större ansvar för familj och hem. Detta leder till att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden och att många män går miste om värdefull tid med familjen. Det svenska välfärdssamhället sluter sig och hinder upprättas mot dem som vill söka skydd inom landet. Trots en stark solidaritet med människor på flykt så sprids bilden av en motsättning mellan välfärdssamhället och invandring. Det står dock klart att det finns resurser att tillgå i Sverige. Debatten måste bygga på fakta och fokusera på de verkliga utmaningarna, såsom bostadsbristen och den utbredda rasismen.

Ekonomisk hållbarhet är en förutsättning och ett medel för social och ekologisk hållbarhet. En oreglerad marknad har visat sig otillräcklig för att distribuera resurser jämställt och leda om kapitalet till klimatsmarta investeringar som är långsiktigt lönsamma. Vi ser också att tekniken skapar nya möjligheter och utmaningar. Beroende av den ekonomiska politiken kan ökad produktivitet antingen leda till högre arbetslöshet och större miljöpåverkan eller med rätt styrmedel till mer fritid och en hållbar produktion.

Om människan inte tar hänsyn till den ekologiska hållbarheten kommer vi inom endast några årtionden ha orsakat en totalt förändrad livsmiljö på jorden med förödande konsekvenser för mänskligheten, hela ekosystem och otaliga arter. En snabb omställning till hållbara energikällor är på så sätt en förutsättning för välfärdssamhällets fortsatta existens. Vi har lyckats med att sänka de inhemska utsläppen men under samma period har de totala utsläppen enligt Naturvårdsverket ökat med cirka 15 procent till följd av konsumtion från utlandet i första hand av flygresor, kött och konsumtionsvaror. En snabb omställning krävs om vi inte ska överstiga 1,5 graders temperaturökning globalt bortom vilken FN:s klimatmöte 2015 och forskningspanelen IPCC menar att vi kommer uppleva katastrofala konsekvenser.

Ett inkluderande och jämställt välfärdssamhälle

Det gröna välfärdssamhället är en gemenskap som värnar om varje enskild individs frihet och lika värde. Strukturella hinder eller nationsgränser ska inte stå i vägen för att individen på lika villkor ska få ingå i den gemenskapen. Vi har ett ansvar att efter bästa förmåga hålla våra gränser öppna och erbjuda skydd till våra medmänniskor.
Gröna Studenter verkar för att:

  • Ekonomiskt bistånd ska ges utan krav att delta i arbetsförmedlingens arbetsmarknadsåtgärder.
  • Föräldraförsäkringen ska individualiseras.
  • För att öppna upp boendeplatser till flyktingar ska det vara möjligt att placera flyktingar hos privatpersoner som vill detta till en ersättningsnivå som baserar sig på den bostad och service som flyktingen får tillgång till.
En grön ekonomi

En hållbar ekonomi bygger på ett mindre och mer effektivt nyttjande av våra gemensamma resurser. Det uppnår vi genom att ekonomin blir ett slutet kretslopp där förbrukade resurser återförs och återanvänds i en cirkulär ekonomi. Vi behöver rita om ekonomin där konsumtion av ändliga resurser byts ut mot konsumtion av tjänster. Hållbar ekonomisk utveckling bygger också på att ekonomiska resurser växlas från att subventionera miljöförstöring till att finansiera hållbara lösningar.
Gröna Studenter verkar för att:

  • Skatten på fossila bränslen ska gradvis justeras upp och intäkterna ska gå till att främja hållbara alternativ. Landsbygden ska kompenseras för de merkostnader som uppstår där.
  • Rot- och rutavdragen ska reformeras till gröna styrmedel och användas för att stimulera miljövänliga investeringar och konsumtion.
  • Sex timmars arbetsdag ska vara normen. Företag som sänker normalarbetstiden ska därför premieras med lägre arbetsgivaravgifter.
  • Alla samhällsbetalda resor med fossila drivmedel ska klimatkompenseras genom klimatavgifter som används för att minska offentlig sektors klimatavtryck.
Fossilfritt 2030

Sveriges främsta möjlighet att bidra till att vi globalt håller medeltemperaturen under 1,5 grader är genom att vara en föregångare och leda vägen i klimatomställningen. Målsättningen borde därför vara att Sverige redan 2030 är ett fossilfritt välfärdssamhälle. För att nå den målsättningen behövs en stark politik för att främja miljöteknik, fossilfria transporter och hållbar konsumtion.
Gröna Studenter verkar för att:

  • Fossilfritt företagande ska främjas genom omplacering av AP-fonder samt statliga och kommunala tillgångar till fossilfria verksamheter och företag.
  • En nationell målsättning ska antas om att inrikesflyget kraftigt ska minska till 2030 med målet att ersätta det med ett utbyggt och upprustat tågnät med moderna snabbtåg.
  • En generell momshöjning på konsumtion ska genomföras och momsen för klimatsmarta tjänster och produkter ska sänkas.
  • Försäljning av fossila drivmedel ska förbjudas till 2030 för vägtransporter, genom att införa en kvotplikt för förnyelsebara drivmedel som gradvis justeras upp för att 2030 ligga på 100 %. De förnyelsebara resurserna ska utvinnas på ett hållbart sätt som respekterar de planetära gränserna, med hänsyn till ekosystem och biologisk mångfald såväl som klimat.